Äntligen på skridskor
Idag företog jag min jungfrutur på Mälarens is. Underbart väder. Sol, nästan vindstilla. Hygglig is. Dessutom servering av kaffe och andra drycker, soppa, grillad och kokt korv och bröd vid ångbåtsbryggan. Den här gången kom jag dessutom ihåg att ta av skydden från skridskorna så jag hade bra skär. Såg ingen som plurrade. Det kommer inte tidningarna att skriva om så det är väl bäst att jag gör det.
5 kommentarer:
Ser verkligen härligt ut. Låter härligt på din beskrivning också. Själv har jag aldrig kunnat åka skridskor, så jag är lite avundsjuk.
För den som inte kan åka skridsko fanns, vid Ångbåtsbryggan, möjlighet att hyra en sparkstötting. Alla hade möjlighet att, ute på isen, njuta av dagen.
En äldre kvinna, betydligt äldre än jag t.o.m., tog sig mödosamt ett varv runt den plogade banan med hjälp av envishet, skridskor och stavar. En varm applåd till henne.
Det som kändes bra var just blandningen. Äldre, medelålders, ungdomar, barn på skridskor och barn i barnvagnar, folk som gick och folk som åkte. Väldigt duktiga åkare, absoluta nybörjare, mogna blåbär (som jag). Och alltihop glatt (i stort sett), vänligt och prestigelöst.
Kan du gå till isen, jag menar, du behöver inte ta bussen eller nåt sånt kommunikationsmedel??? I såna fall är du lyckligt lottad ska du veta.
Jag har blivit så feg att köra bil nu på vintern, det känns så långt bort..Sigtuna...Jag har åkt skidor i allafall.
-27 är ju j%¤ligt kallt. Då sitter man hellre inne än går ut.
Jag gick dit och tog bussen hem, tog en sväng förbi Konsum efter skridskoturen och fyllde en kasse.
Jag kan också gå till isen. Har högst 100 m dit. En gång i tiden hade vi också en gammal spark, som följde med huset. Men isen duger också till promenader eller en skidtur, om snön räcker. Så det gör kanske inte så mycket, att jag inte kan åka skridskor. Förresten är här så mycket pimplare och borrar hål, som fryser till hårda knölar, så ibland verkar skridskoåkning rätt livsfarlig.
Priset tog nog den här episoden:
När Simon var liten hade Alf och grannen skottat upp en liten kvadratisk skridskobana och runt den, någon meter utanför, en rundbana.
På den oskottade delen mellan banorna satte sig strax en pimplare och borrade sitt hål. Man får väl bara vara tacksam, att han inte gjorde det mitt på banan.
Skicka en kommentar