Ja, varmare november vet jag inte om jag varit med om. Varmt och skönt.
I Svenskan läste jag att 2005 var världens varmaste år sedan 1880. På andra till femte plats kommer 1998, 2002, 2003 och 2004. Undras var 2006 kommer att placera sig?
Vi hade en värmerbölja 2003. Minns du? Varmt och skönt. Kanske för varmt och skönt eftersom 35000 människor dog i och av värmen. 15000 av dessa dog i Frankrike.
När det är varmt och skönt i luften blir det givetvis varmt och skönt i vattnet också. Varmt vatten tar som bekant större plats än kallt vatten. Det betyder att vattennivån stiger. När vattennivån stiger blir det mindre fast mark för oss att bygga våra hem på. Havsnivån stiger iofs bara med 3 millimeter per år just nu men hastigheten ökar. Redan idag kommer havsvattnet på sina håll i kontakt med dricksvattnet vilket gör detta obrukbart. Om havsnivån höjs med en meter måste 200 miljoner människor flytta på sig och sina hem.
När vattentemperaturen i haven höjs så ökar givetvis avdunstningen. Vattenångan är en av de fyra viktigaste växthusgaserna. Det innebär att när avdunstningen ökar så höjs temperaturen vilket ökar avdunstningen vilket... ja, du förstår. Den högre temperaturen innebär naturligtvis även att isen vid polerna och i glaciärerna börjar smälta vilket också gör att havsnivån höjs.
Glaciärerna i t.ex. Himalaya förser i dagsläget sju stora floder med vatten. Miljarder människor är beroende av dessa floder. Om glaciärerna försvinner så försvinner floderna, så försvinner människorna. Nästan alla glaciärer i världen smälter. Om 40 år kan 25% av dem vara borta. Kilimanjaros glaciärer kan vara borta redan om 20 år. I Schweiz försvann 66% av glaciärerna under 1900-talet. Att glaciärerna i Tibet har minskat innebär att tundran har förvandlats till öken. Följden av det blir torka och sandstormar. I april i år förde en sandstorm in sisådär 330 000 ton damm över Peking.
Det förändrade klimatet ger oss häftigare regn. Vi har haft översvämningar i Europa under de senaste åren. Även här i Sverige. Det har inte regnat oftare men oftare regnat kraftigt. När marken oh växterna inte förmår suga upp regnet i den takt det faller så rinner vattnet iväg mot den lägsta punkten och drar samtidigt med sig sand, jord och annat. Det kan innebära att växters rötter blottläggs och göra växterna känsligare för andra störningar, t.ex. vindar. Vi kan för övrigt vänta oss fler kraftiga stormar med det förändrade klimatet.
De viktigaste växthusgaserna är koldioxid, metan, dikväveoxid och vattenånga. Koldioxiden kommer genom förbränning av kol, olja och naturgas. Metan kommer från boskapsskötsel, avfallstippar och trafik. Dikväveoxid kommer från jordbruk som använder kväveberikat gödsel. Vattenångan kommer via avdunstning.
Världens ledande politiker tycks stå handfallna inför de hot som vetenskapsmän varnat för sedan 50-talet. Nu håller sanden i timglaset på att rinna ut. Vi måste snarast fastslå vilka länder som måste minska sina utsläpp. Vi måste fastslå med hur mycket. Vi måste fastslå när det ska vara klart. Vi måste säkerställa att det görs. Annars får vi problem. Riktiga problem.
Men det är varmt och skönt. Än så länge.